<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" version="2.0"><channel><atom:link rel="hub" href="http://tumblr.superfeedr.com/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"/><description></description><title>Mondays</title><generator>Tumblr (3.0; @themondaymuse)</generator><link>http://themondaymuse.tumblr.com/</link><item><title>Now, I feel so lost.I feel so alone.I feel so afraid.
I thought these feelings would go away and...</title><description>&lt;p&gt;Now, I feel so lost.&lt;br/&gt;I feel so alone.&lt;br/&gt;I feel so afraid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I thought these feelings &lt;br/&gt;would go away and yet&lt;br/&gt;they still pervade.&lt;/p&gt;</description><link>http://themondaymuse.tumblr.com/post/50346478339</link><guid>http://themondaymuse.tumblr.com/post/50346478339</guid><pubDate>Mon, 13 May 2013 23:50:14 +0800</pubDate></item><item><title>Grown up</title><description>&lt;p&gt;Today I had the chance to vote for the first time. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://media.tumblr.com/f719edf21b7fc5a42d2095fcd664469f/tumblr_inline_mmqsjmYd5V1qz4rgp.jpg"/&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Very fulfilling, kasi naman ramdam na ramdam ko yung responsibility ng isang Filipino citizen. Yung tipong asa kamay mo ang pagasa. Malungkot nga lang in some parts kasi kaliwa&amp;#8217;t kanan ang bigayan ng pera. Pero siyempre nasa sayo parin yan kung padadala ka sa maliit na halaga.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Aside from being able to vote for our future senators,congressman and mayor, I just finished reading &amp;#8220;The Elite&amp;#8221;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://media.tumblr.com/0c58935570df5498ed746c0b60086925/tumblr_inline_mmqt61w2oJ1qz4rgp.jpg"/&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Honestly, mas gusto ko yung first novel (The Selection) kesa dito. The story is plain and predictable. Pero bilib ako sa author, magaling mangbitin ng readers. yung tipong magugulat ka na lang kasi ending na pala. Ganyan din nangyari sakin nung binasa ko yung &amp;#8220;The Selection&amp;#8221;. Now I&amp;#8217;m currently reading this book by Jane Green called  &amp;#8221;Second Chance&amp;#8221;, hoping to find some answers to questions I can&amp;#8217;t  afford to let go.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reading books has been my analgesic this past few days. At least kahit paano naiiba takbo ng isip ko. Hindi ko nararamdaman yung pain, yung insecurity, yung lungkot&amp;#8230; Kaw ba naman sabihan ng taong mahal mo ng &amp;#8220;magmove on ka na kasi iba na ang mahal ko&amp;#8221;, ewan ko lang kung hindi ka mapraning. I&amp;#8217;m glad I have my family and friends and work and books to make me feel a little less lonely&amp;#8230; And his family too. Hay, ang hirap talaga pag attached ka na din sa family ng mahal mo. aaaand here I am again, nagdradrama. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;By the way, I made a list to help me move on completely. May nabasa kasi akong libro where in the main character made a list of things to do para makalimot and maka move on. Ang ganda lang ng storya pati yung mga ginawa niya and that&amp;#8217;s what I&amp;#8217;m doing right now. Gaya gaya lang ang peg. :D &lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://themondaymuse.tumblr.com/post/50346324817</link><guid>http://themondaymuse.tumblr.com/post/50346324817</guid><pubDate>Mon, 13 May 2013 23:47:09 +0800</pubDate></item></channel></rss>
